Kirjavinkki: Neljäntienristeys

Tommi Kinnusen kirja ei turhaan ole tällä hetkellä yksi kirjastomme varatuimmista kirjoista. Kirjailija kuvaa tarkkanäköisesti neljää ihmistä, joiden elämät kietoutuvat erääseen tiettyyn kotiin pohjoisen kaupungin neljäntienristeyksessä.Yhteiskunnan normeista poikkeaminen vaatii erityistä luonteen lujuutta, kuten tämäkin teos osoittaa. LN / Kemiö

Boktips på Instagram - Kirjavinkkejä Instagramissa

Vi tipsar om böcker också på Instagram. Här är några exempel:
Vinkkaamme kirjoja myös Instagramissa. Tässä muutama esimerkki:

Koskettava, villi ja tuoreen tuntuinen kirja nuoren maahanmuuttajan näkökulmasta #luen #novioletbulawayo #weneednewnames

Kusligt att lyssna på under bilresan... #gonegirl #gillianflynn #läserjustnu #ljudbok #deckare

Matsagor - ruokasatuja

Den 26.3. läste vi matsagor i Kimitobiblioteket - luimme maistuvia satuja Kemiön kirjastossa:

Janouch, Katerina: Ingrid vill äta

Kruusval, Vatarina: Sockerbagaren

Kunnas, Mauri: Riku, Roope ja Ringo. Kolme kokkia

Lundsten, Camilla: Äntligen mat!

Nordqvist, Sven: Pannkakstårtan

Ruohonen, Laura: Yökyöpelit, runo ”Pikkukokki”

Wolde, Gunilla: Teemu leipoo

LN/Kemiö

Boktips: Vi är inte sådana som i slutet får varandra

Katarina Sandbergs debutroman "Vi är inte sådana som i slutet får varandra" (2013) är en ungdomsbok som handlar om Cassiopeja Svensson. "Kan man verkligen heta så" funderar hon själv, och konstaterar att "ja, det kan man tydligen." Cassiopeja är en lätt cynisk ung tjej som precis flyttat från hemstaden till Stockholm för att studera juridik. Hennes studiekompisar kommer från välbärgade familjer, pratar om förlovningar och dyra lägenheter och Cassiopeja har minst sagt svårt för deras romantiska världsbild. Ända tills hon själv blir handlöst förälskad och tvingas konfrontera sina fördomar.

Författarens språk är nog det bästa med boken, det är lättsamt och humoristiskt och flyter naturligt. Romanens karaktärer är så speciella och älskvärda att de fängslar läsaren ända till bokens sista blad. Detta är helt klart en av de bästa ungdomsböckerna på länge!

"Vi är inte sådana som i slutet får varandra" finns på Dalsbruks biblioteks ungdomsavdelning, men kan förstås beställas via blanka.fi till alla Blankabibliotek.
VH/Kimito

Hitta boken i blanka.fi

Sagor om tänder - Hammassatuja

På sagostunden 12.3. satutunnilla:
Blake, Stephanie: Nej! Inte tandläkaren
Cousins, Lucy: Tanden är lös, Molly!
Geffenblad, Lotta: Prick och Fläck tandtrollar
Egner, Thorbjørn: Satu hammaspeikoista
Tidholm, Anna-Clara: Ture borstar tänderna

Vi tackar tandvården på Kimitoön för tandborstarna och xylitolpastiller! Saimme jakaa Kemiönsaaren hammashuollon lahjoittamat hammasharjat ja ksylitolpastillit kaikille osallistujille.

LN/Kimito

Prickiga sagor - Pilkullisia satuja

På prickiga sagostunden 5.3. pilkullisella satutunnilla:
Geffenblad, Lotta: Prick och Fläck på pricknick
Kruusval, Catarina: Ellens boll
Kunnas, Kirsi ja Anne Vasko: Hei hikkori tikkori
Nilsson Thore, Maria: Petras prick
Tullet, Hervé: Villit pallot

Pilkullisessa mekossa, tottakai, LN/Kemiö

Boktips: Trollen och vi

Blanka Henriksson: Trollen och vi. Folkliga föreställningar i Svenskfinland

En läsarvänlig och trevlig liten bok, som med fördel kan läsas i små snuttar. Innehåller bl.a. historier om de väl kända Bromarvtrollen Ville, Mille och Nille.
LE / Kimito, Västanfjärd

Sök boken i blanka.fi

Sagostunden - satutunti 26.2.

På föregående sagostunden lyssnade vi på sagor om prinsar och prinsessor! Viime satutunnilla kuuntelimme prinssi- ja prinsessasatuja!

Björk, Christina: Prinsessor och drakar
Gustavsson, Per: Så gör prinsessor, När prinsar fångar drakar
Ross, Tony: En tahdo nukkumaan, Tahdon pottani!, Hur säger man
Tapola, Katri: Pieni prinssisatu

LN / Kimito

Kirjavinkki: Silmätyksin

Silmätyksin – Bjørn Sortland

Kirja on ehdoton luettava sellaisille, jotka pitävät vanhasta maalaustaiteesta, jota katsotaan nykynuoren tytön näkökulmasta. Kirja sisältää maalaustaidekylvyn, romantiikkaa, matkaamista ja pelkoa ja pakoa sairaudesta.

Juonta: Kirjassa matkataan 17-vuotiaan Frida-tytön mukana, kun tämä saa kotimaassaan Norjassa tietää, että hän on sairastunut vakavaan silmäsairauteen ja saattaa menettää näkönsä muutamassa kuukaudessa. Hän päättää paeta sairauttaan Interrailin avulla. Lopulta hän päätyy Italiaan, Firenzeen, jossa hän tapaa Jakobin, 19-vuotiaan Norjalaisen pojan, joka on myös lähtenyt matkalle Italiaan. Jakobin tavoitteena on kiertää ensin Italian museoissa katsomassa Kristuksesta maalattuja maalauksia ja siirtyä sitten Ranskaan. Frida lähtee Jakobin matkaan, ja huomaa alkavansa kiintyä poikaan.

-          Jenni Hiltunen, Tet-oppilas Kemiön kirjastossa

Tarkista kirjan saatavuus Blanka.fi-luettelosta

Att läsa på ett annat språk

Det är definitivt en skillnad mellan att läsa på en boks originalspråk och en översatt version. Ens modersmål kanske är svenska eller finska, eller något annat, men man ska inte låta det hindra en från att läsa på ett annat språk. Om man så vill kan läsning på ett annat språk fördjupa ens kunskaper i det, om man så gör det på skoj, eller varför inte som en utmaning för sig själv.

Jag själv skulle läsa en bok på dess originalspråk om jag kunde grunderna i det språket, om jag hört bra om boken i allmänhet. Ibland uppstår det problem vid att förstå sig på alla ord, men som oftast så förstår man ändå ungefär vad det handlar om, eller så kan man söka upp ordets betydelse någonstans. Låt inte det bli ett problem.

Orsaken till varför jag, och säkert många andra, läser böcker på dess originalspråk är för att man helt enkelt får en annan upplevelse av böckerna om orden man läser är författarens helt egna. Översatta böcker låter ibland inte något bra alls, rent av konstiga, medan andra översatta böcker är helt okej att läsa, eller varför inte så nära bra som originalet som möjligt. Om man sett en film som är gjord baserad på en bok, så vill man ofta läsa boken på det språk man sett filmen på, vise versa.

För att förklara mer fokuserar jag på en författare: J.K. Rowling, författaren av Harry Potter böckerna. Då man översatt hennes böcker till, låt oss säga svenska, är orden då fortfarande hennes? Får de en annan mening? Är dem ens nära på detsamma som från första början?

Ett annat exempel: Ordspråk. Det finns ordspråk på engelska som man helt enkelt inte kan säga på svenska, för att det skulle låta konstigt eller inte ha någon som helst mening alls. Ändrar man på det ordspråket, har det då ännu samma mening?

Att kunna en bredare variant av ett språk ger en inte bara tillgänglighet att läsa böcker på det språket, utan kan ibland också ge en färdigheterna att skriva fullständiga historier på, t.ex. engelska. Detta är ett av mina egna intressen. Känslan då man publicerar en berättelse på internet på ett språk som inte är ens eget kan vara, och är oftast, både nervöst och spännande. Om man då också får positiv feedback gällande både grammatiken och berättelsen, så känns det helt fantastiskt. Det här måste ju betyda att ens område i det språket har ökat sedan man började läsa och skriva på det språket. Att bli accepterad med ens grammatik i ett språk som man inte är lärd sedan födseln av någon som har det som modersmål är helt otroligt, och jag vill att flera ska kunna dela den här känslan.

Att läsa på ett annat språk ger verkligen färdigheter du inte ens skulle kunna tänka dig från stunden du först öppnar din bok. Det är verkligen ett kapitel i livet som är värt att slå upp och utforska.

Janina gick på prao i Kimito bibliotek vecka 4, 2014.